Topp 3

Ibland blir sommaruppehåll lite väl långa. Men ett uppehåll följs ju allt som oftast av en comeback och jag gör inget undantag.

Har fått äran att vara med och skriva på den eminenta nya sidan tv-serier.nu och därför fått lite inspiration att dra igång listbloggen igen så nu kör vi!

Jag börjar med en lista över de mest obehagliga karaktärerna i tv-serier. Obehagliga hur? Lite olika skulle jag säga, läs vidare så ser ni.

 

 

Jag vet att många vuxna människor tycker figurerna i Skrotnisse och hans vänner är riktigt läskiga. Jag älskar serien men kan väl ändå till viss del förstå dessa människor. Det finns helt klart något creepy över dockorna i serien. Obehaget får representeras av girige antagonisten och egoisten Ture Björkman. Jag är glad att han inte smyger runt utanför mitt hus för att ta min bok. 

 

 

7th Heaven är ju ingen serie jag har kollat mycket på, enda gången en tittar är när en väntar på att rysningarna ska lägga sig så en kan byta kanal. Innan det har hänt har en fått tillräckligt med moralkakor signerad den kristna amerikanska högern för att mardrömmar i en vecka.

 

 

 

It är också en (mini-)serie jag inte kolalt på men eftersom jag har clownfobi så räcker en titt på den där jävla clownen för att han ska få plats på listan. Jag menar herrejävlar, jag förstår att jag är långt ifrån den enda som ogillar clowner.

 

  

 

"Nu blev det väl ändå fel?!" kanske ni tänker nu men, nej, Eva Remaeus får plats på listan. Varför? Ett ord: Åttabrottet. Ett av mina tidigaste minnen från barndomen är hur rädd jag blev för Eva som tjuv när hon stjäl Magnus världsberömda åtta. Så här i efterhand så är ju sketchen väldigt rolig med Brasses klumpiga polis och siffersamlande baronen spelad av Magnus men än idag känner jag ett visst obehag när den annars så charmiga Eva visar sig.

 

 

Visst, Tre kronor gav oss Reine och Mimmi i fjällen men serien gav oss också en riktigt bra skurk. Fanatiske prästen Sten Frisk var ju jäkligt psycho men det är det i kombination med Per Ragnars utseende som gör honom till en av de mest obehagliga tv-serie-karaktärerna.

 

 

Jag har ju förstått att Arkiv X är en rätt bra serie men jag har nästan inte sett något av serien. Detta beror på att det första avsnittet jag såg för längesedan innehöll den här lilla jäveln. Jag vet inte vad han gjorde, vad avsnittet handlade om eller något annat men jag kommer ihåg hur sjukt obehaglig jag tyckte att han var. Fan nu kommer jag få svårt att sova igen.

 

 

 

En av de bästa nya serierna är enligt mig brittiska Utopia. Denna spännande konspirationsthriller innehåller en riktigt läskig antagonist vid namn Arby. Det som gör honom så obehaglig är hans totala brist på empati, hans monotona ton, hans besvärade gångstil, ja egentligen allt med denna mördare är obehagligt. Skulle någon komma fram och fråga "Where is Jessica Hyde?" hade jag sprungit iväg fort som fan.

 

 

De bästa skurkarna är de som är lugna, intelligenta och känslokalla. Precis som Benjamin Linus. I mystiska serien Lost fanns det ju en del obehagligheter, kanske främst den första skurken Ethan, men inget gick upp mot Michael Emersons karaktär Benjamin. Han hade kanske kommit ännu högre på listan om det inte var så att jag gillade karaktären så himla mycket, jag hejade liksom mer på honom än på Jack eller Locke.

 

 

Det är nåt med präster som är läskigt alltså. Den mest obehaglige av guds sändebud i tv-sammanhang är för mig utan tvekan Justin Crowe. Anledningar till obehag är bl a blödande kors i pannan, förmågan att få gamla tanter att kräkas mynt, tillfälliga, superläskiga kolsvarta ögon. Lägg därtill ett borderline incest förhållande med sin syster och vi har den näst mest obehagliga karaktären i TV.

 

 

Den här placeringen var väl kanske rätt väntad men vad ska jag säga, när jag såg Bob klättra över soffan och gå mot kameran första gången höll jag på skita ner mig och fråga om inte mamma ville kolla på fortsättningen med mig. Då var jag ändå typ 16-17 år. Bob spelades av Frank Silva, en kille som jobbade på inspelningen där Lynch upptäckte att han nog kunde få en plats i serien. Twin Peaks har ju nästan genomgående en läskig stämning men det blir ändå aldrig så obehagligt som när Bob dyker upp.