Topp 3

En blogg med enbart listor

Topp 10 Blå figurer

Kategori: Film

Feeling blue? Då kan jag kanske liva upp med en lista på de 10 bästa figurerna som istället för att känna sig blå helt enkelt är blå (även om en del figurer på listan ofta uttrycker känslan som matchar deras färg.) Enjoy!
 
10. Beast/Mystique
 
 
 
Jag har inte superkoll på X-Men ska jag säga så jag kunde helt enkelt inte välja en favorit bland dessa två blåa mutanter. Plus för Beast är att han spelas av Kelsey Grammar i de gamla filmerna samt att man kunde spela som Beast i X-Men-spelet till Supernintendo. Plus för Mystique är att hon i de nya filmerna spelas av Jennifer Lawrence som är en så otroligt duktig skådespelare (eller är hon det?) 
 
9. Smurfarna
 
 
Smurfarna har ju blandat högt och lågt genom tiderna. Oftast samtidigt i och med de höga rösterna på de lågkvalitativa Smurfhits-skivorna. Nu på senare år har de fått ett uppsving i och med två nya fula datoranimerade filmer vilket indikerar att de tre äpplen höga små figurerna alltid kommer finnas med oss. 
 
8. Ice King
 
 
Det blir en del barnprogram när en ska lista blåa figurer och ett nytt (och roligt) barnprogram jag ramlade över nyligen är Adventure Time. En av de roligare figurerna i Adventure Time är Ice King. En elak kung som tillsammans med sin pingvin-armé försöker förstöra för övriga karaktärer i serien. Fast egentligen vill han bara ha en vän. 
 
7. Sonic the Hedgehog
 
 
Eftersom jag var en Nintendo-person och inte en Sega-person så fick den blåa, snabba igelkotten ett slags mytiskt skimmer över sig. Sonic blev den där figuren som vissa fick äran att spela med medan jag fick dras med en italiensk rörmokare (vilket iofs inte var helt fel så att säga.) Jag fick dock mina Sonic-doser i och med de tecknade tv-serierna som jag älskade när jag var liten.
 
6. Cookie Monster
 
 
Denna mupp är mest känd för sin ohälsosamma inställning till kakor och för att ha myntat, den på senare år överanvända, frasen "omnomnom." 48 år har Cookie Monster hunnit bli och så här på äldre dar har han faktiskt tvingats förmedla att frukt och sånt också är helt ok. 
 
5. Mega Man
 
 
Eventuellt den spelserie som har den bästa 8-bit-musiken (smakprov finns på denna lista.) Själva spelen, och musiken egentligen, var jag inte bekant med "när det begav sig" utan jag har tagit mig an dem på senare år. Mycket bra plattformspel men jag tror jag är för gammal för att klara av dem nu. Fan vad bra en var på tv-spel när en var liten.
 
4. Dr. Manhattan
 
 
Watchmen är en fantastisk serieroman och blev ganska nyligen en hygglig filmatisering också. Dr Manhattan är kanske inte den roligaste karaktären i Watchmen-gänget men är likväl intressant. Dr Manhattan är nog också den figur på denna lista som mest speglar sin färg, känns som han oftast sitter på Mars och surar.
 
 
3. Sir Jorgo
 
 
Mer nostalgi! Starzinger var en rymd-anime som jag var besatt av när jag var liten (introt är med på denna lista.) Just Sir Jorgo är också "min" karaktär då jag alltid fick gestalta honom när jag lekte Starzinger med mina grannar vilket var smickrande då jag tydligen var den lite smartare i min kompiskrets, fick även vara Skalman när vi lekte Bamse. Good times.
 
 
2. Anden
 
 
Min favorit-Disneyfilm fick en boost när jag såg om den på engelska för några år sedan. Jag älskade den när jag såg den på svenska när jag var liten men den blev så mycket bättre när jag avnjöt den på sitt originalspråk. Varför? Robin Williams såklart. Hans, ofta improviserade, repliker och levererandet av dessa är varför Aladdin är en väldigt rolig film och varför jag nästan bemödade mig att slänga ur mig ett RIP-facebookstatus.
 
1. Tobias Fünke
 
 
Ja ja, Dr Tobias Fünke, från en av världens bästa serier Arrested Development, är ju inte blå egentligen. Han målar sig dock från topp till tå i blåfärg med jämna mellanrum, för att han är stand-in för Blue Man Grupp (f ö världens konstigaste artistgrupp och långt ifrån denna lista) och har jag en anledning att ha med Tobias Fünke på en lista så tar jag den. Dessutom är han kanske som roligast när han är blåmålad plus att han aldrig tar av sig sina blåa jeans-cutoffs. Äh, nu ska jag sluta försvara mig; Tobias Fünke är min bästa blåa karaktär. Deal with it.
 
 
Vilken är din favorit? Kommentera gärna så kommer jag med en ny lista om en vecka!
 

Topp 10 Robotar

Kategori: Film

Ny måndag betyder ny lista!
Som några av mina läsare vet så hade jag Disney-maraton för några år sedan och kollade igenom alla Disney Classics. Ett projekt som går att läsa om här. När jag läste att nästa Disney-klassiker, Big Hero 6, kommer handla om robotar började jag fundera på vilka som är de bästa robotarna genom tiderna egentligen. Så därför kommer här min lista över de 10 bästa populärkulturella robotarna.
 
10. Optimus Prime (The Transformers, 1984)
 
 
Jag glömmer styggelsen som är Michael Bays never ending mord av barnfavoriten The Transformers. För jag älskade Transformers när jag var liten, både tv-serien och att leka med action-figurerna. Ledaren för de goda Autobots får självklart vara ansiktet utåt för alla robotar i serien
 
9. Butlertron (Clone High, TV-serie, 2002)
 
 
I denna, icke särskilt kända, men ack så roliga serien Clone High, som är skapad av männen som nyligen skördat framgångar med The Lego Movie, hittar vi den galna professorn, tillika rektorn, J Scudworth. Han är en av de roligaste karaktärerna jag vet men frågan är om han varit lika rolig utan sin betjänt/kompanjon roboten Butlertron. Hans extremt maskinella tal och fäbless för att kalla alla för Wesley är några drag jag uppskattar med honom.
 
8. WALL·E (WALL·E, 2008)
 
 
Big Hero 6 är inte första robotcentrerade filmen Disney producerar. Ingen har väl glömt Pixars underbara framtidsfilm WALL·E? Äventyret om den lilla skräpsamlande roboten med en förkärlek för gamla musikalfilmer, är fortfarande ett av Pixars bästa verk enligt mig. I likhet med kommande platser på denna lista så lyckas WALL·E hänföra både sin nya vän EVE och tittarna med små medel och utan ord.
 
7. Bender (Futurama, 1999)
 
 
Bending Unit 22, eller Bender Bending Rodriguez, är en alkoholberoende, människohatande, kleptomanisk robot som en på något vänsters vis ändå tycker om. Ibland kan han vara en sympatisk vän men oftast är han kort och gott ett svin. Det är ju dock när han är ett svin som han är som roligast.
 
6. The Cooker (A Grand Day Out, 1990)
 
 
I den första Wallace & Gromit-filmen åker gubben och hans hund till månen för att osten till deras kex är slut. Väl framme på månen stöter de inte bara på en hel himlakropp gjord av ost utan även en robot som stjäl hela showen. Roboten drivs av mynt, ser ut som ugn och trånar efter skidåkning på jorden. Det är svårt att inte charmas av den här plåtburken.
 
5. Maria (Metropolis, 1927)
 
 
Hipster-roboten nummer ett! Maria var nämligen en robot innan ordet robot var ett vedertaget begrepp och kallades därför Maschinenmensch. Fritz Langs fantastiska sci-fi-klassiker var långt före sin tid vilket inte minst symboliseras i uppfinnaren Rotwangs skapelse. Maria har även en cameo i Queen's video Radio Ga Ga.
 
4. Marvin the Paranoid Android (Hitchhiker's Guide to the Galaxy, 1978)
 
 
Förmodligen den dystraste roboten som någonsin byggts, hans syn på universumet får datorer att ta livet av sig när de får ta del av den. Han är också väldigt smart, närmare bestämt 30 miljarder gånger smartare än en madrass. Ja, ni hör ju, karaktären Marvin är också väldigt rolig även om han verkligen inte försöker vara det. Att Alan Rickman voicar honom i filmatiseringen gör Marvin till en ännu mer fulländad robot.
 
3. T-1000 (Terminator 2, 1991)
 
 
T-1000 (spelad av Robert Patrick) är eventuellt min favoritskurk i filmhistorien och absolut en bättre robot än sin föregångare och sedermera sin motståndare T-800 (Arnold). Det jag älskar mest med T-1000 är att jag hatar honom så mycket. Få bad guys är så seglivade som den här, det tar liksom aldrig slut, och det är just det som gör denna flytande robot till en av de bästa.
 
2. R2-D2 (Star Wars, 1977)
 
 
Star Wars-universumet har ju en del robotar att bjuda på men ingen är i närheten av den lilla blåvita soptunnan på hjul. Med sina bleeps och bloops lyckas den fömedla mer humor, värme och känslor än alla andra robotar i filmerna samt alla andra människor i episod 1-3. Jag längtar verkligen till att få återse Artoo i kommande episod 7 även om han åter kommer få dras med C-3PO återigen.
 
1. Josef (Machinarium, 2009)
 
 
Ett av mina absoluta favoritspel denna sidan om millenieskiftet och ett av de snyggaste och bästa peka-klicka-äventyrsspelen någonsin. Mycket tack vare huvudkaraktären. Med hjälp av bilder i pratbubblor tar sig den lilla roboten fram från en skrothög till en stor robot-stad där hans gamla mobbare har snott hans partner samt hotar spränga hela staden. Trots bristen på tal i spelet så är Josef en av de mest älskvärda och charmiga spelkaraktärerna jag stött på och dessutom min favorit-robot.
 
 

Vilken är din favorit-robot? Skriv gärna en kommentar! Tips på listor mottages också.  
 

Topp 10 Obehagliga karaktärer i TV-serier

Kategori: TV

Ibland blir sommaruppehåll lite väl långa. Men ett uppehåll följs ju allt som oftast av en comeback och jag gör inget undantag.
Har fått äran att vara med och skriva på den eminenta nya sidan tv-serier.nu och därför fått lite inspiration att dra igång listbloggen igen så nu kör vi!
Jag börjar med en lista över de mest obehagliga karaktärerna i tv-serier. Obehagliga hur? Lite olika skulle jag säga, läs vidare så ser ni.
 
#10: Ture Björkman i Skrotnisse och hans vänner
 
 
Jag vet att många vuxna människor tycker figurerna i Skrotnisse och hans vänner är riktigt läskiga. Jag älskar serien men kan väl ändå till viss del förstå dessa människor. Det finns helt klart något creepy över dockorna i serien. Obehaget får representeras av girige antagonisten och egoisten Ture Björkman. Jag är glad att han inte smyger runt utanför mitt hus för att ta min bok. 
 
#9: Alla i 7th Heaven
 
 
7th Heaven är ju ingen serie jag har kollat mycket på, enda gången en tittar är när en väntar på att rysningarna ska lägga sig så en kan byta kanal. Innan det har hänt har en fått tillräckligt med moralkakor signerad den kristna amerikanska högern för att mardrömmar i en vecka.
 
#8: Clownen i It
 
 
 
It är också en (mini-)serie jag inte kolalt på men eftersom jag har clownfobi så räcker en titt på den där jävla clownen för att han ska få plats på listan. Jag menar herrejävlar, jag förstår att jag är långt ifrån den enda som ogillar clowner.
 
#7. Eva i Fem myror är fler än fyra elefanter
  
 
 
"Nu blev det väl ändå fel?!" kanske ni tänker nu men, nej, Eva Remaeus får plats på listan. Varför? Ett ord: Åttabrottet. Ett av mina tidigaste minnen från barndomen är hur rädd jag blev för Eva som tjuv när hon stjäl Magnus världsberömda åtta. Så här i efterhand så är ju sketchen väldigt rolig med Brasses klumpiga polis och siffersamlande baronen spelad av Magnus men än idag känner jag ett visst obehag när den annars så charmiga Eva visar sig.
 
#6: Sten Frisk i Tre Kronor
 
 
Visst, Tre kronor gav oss Reine och Mimmi i fjällen men serien gav oss också en riktigt bra skurk. Fanatiske prästen Sten Frisk var ju jäkligt psycho men det är det i kombination med Per Ragnars utseende som gör honom till en av de mest obehagliga tv-serie-karaktärerna.
 
#5: Badlaa i Arkiv X
 
 
Jag har ju förstått att Arkiv X är en rätt bra serie men jag har nästan inte sett något av serien. Detta beror på att det första avsnittet jag såg för längesedan innehöll den här lilla jäveln. Jag vet inte vad han gjorde, vad avsnittet handlade om eller något annat men jag kommer ihåg hur sjukt obehaglig jag tyckte att han var. Fan nu kommer jag få svårt att sova igen.
 
#4: Arby i Utopia
 
 
 
En av de bästa nya serierna är enligt mig brittiska Utopia. Denna spännande konspirationsthriller innehåller en riktigt läskig antagonist vid namn Arby. Det som gör honom så obehaglig är hans totala brist på empati, hans monotona ton, hans besvärade gångstil, ja egentligen allt med denna mördare är obehagligt. Skulle någon komma fram och fråga "Where is Jessica Hyde?" hade jag sprungit iväg fort som fan.
 
#3: Benjamin Linus i Lost
 
 
De bästa skurkarna är de som är lugna, intelligenta och känslokalla. Precis som Benjamin Linus. I mystiska serien Lost fanns det ju en del obehagligheter, kanske främst den första skurken Ethan, men inget gick upp mot Michael Emersons karaktär Benjamin. Han hade kanske kommit ännu högre på listan om det inte var så att jag gillade karaktären så himla mycket, jag hejade liksom mer på honom än på Jack eller Locke.
 
#2: Brother Justin Crowe i Carnivale
 
 
Det är nåt med präster som är läskigt alltså. Den mest obehaglige av guds sändebud i tv-sammanhang är för mig utan tvekan Justin Crowe. Anledningar till obehag är bl a blödande kors i pannan, förmågan att få gamla tanter att kräkas mynt, tillfälliga, superläskiga kolsvarta ögon. Lägg därtill ett borderline incest förhållande med sin syster och vi har den näst mest obehagliga karaktären i TV.
 
#1: Bob i Twin Peaks
 
 
Den här placeringen var väl kanske rätt väntad men vad ska jag säga, när jag såg Bob klättra över soffan och gå mot kameran första gången höll jag på skita ner mig och fråga om inte mamma ville kolla på fortsättningen med mig. Då var jag ändå typ 16-17 år. Bob spelades av Frank Silva, en kille som jobbade på inspelningen där Lynch upptäckte att han nog kunde få en plats i serien. Twin Peaks har ju nästan genomgående en läskig stämning men det blir ändå aldrig så obehagligt som när Bob dyker upp.

Topp 10 Barnprogram-introlåtar

Kategori: TV

För ett tag sedan gjorde Mikael en gästlista med Topp 10 intron till TV-serier. En mycket bra lista som jag inte ska försöka bräcka. Istället ska jag stilla nostalgi-nerven och lista mina tio favoriter bland introlåtar till barnprogram. .
 
#10: Piff och Puff - Räddningspatrullen
 

Disneydags var ju en stor del av min uppväxt och ett av alla bra program som visades var Räddningspatrullen där Piff och Puff och co hade en detektivbyrå. Riktigt bra introlåt hade de också.
 
#9: Transformers
 
 
Eftersom jag älskade robotleksakerna som serien är baserad på så gillade jag ju TV-serien också. Tyckte att det var svincoolt med robotrösten som sjunger "robots in disguise" 
 
#8: Teenage Mutant Ninja Turtles
 

Om jag älskade Transformers-leksakerna så var det inget mot TMNT. Leksaker, tidningar, tvspel och så klart också TV-serien. Coolhet och action vill introlåten förmedla och den gör det med bravur.
 
#7: Freakazoid
 

Kan inte komma ihåg att jag kollade jättemycket på Freakazoid när jag var liten, den flimmrade väl förbi bland de andra Warner Bros-serierna, men så här i efterhand inser jag hur bra introlåten är. Bara att textraden "Textbook case for Sigmund Freud" visar hur genialisk den är och att WB-serierna ofta var riktad till vuxna likväl som till barn.
 
#6: Starzinger
 

Den här japanska rymd-animeserien är kanske inte superkänd men när jag var typ 5-6 år var det bland det bästa jag visste. VHS-banden som min kompis fått från BP-macken hans mamma jobbade på nöttes sönder och vi lekte Starzinger väldigt ofta (jag fick alltid vara den smarta uppfinnaren Jorgo). Introlåten är japnaskt pampig och underbar.
 
#5: Kalles Klätterträd
 

Jag kommer verkligen inte ihåg nånting från den här serien. Förutom den fantastiska 70-taliga introlåten framförd av Jojje Wadenius. Texten sitter utantill fortfarande men som sagt det är det ända som fastnade från den serien.
 
#4: Darkwing Duck
 

Ett traumatiskt barndomsminne är när jag och tidigare nämnda kompis hade bänkat oss framför Disneydags med popcorn och hela kitet för att kolla på Darkwing Duck men strax innan det skulle börja meddelade de att programmet tagits bort för att det var för våldsamt. Den mystiska och utomordentliga introlåten kommer alltid finnas kvar i minnet. Nu blir vi farliga!
 
#3: Tale Spin
 
 
"Flyga runt och sväva, vilket härligt sätt att leva, vi har frihet det är givet, vi tar klivet det är livet" Det är egentligen den enda "rappen" man behöver kunna. Tale Spins introlåt är rakt igenom en kul låt som man gärna sjunger med till.
 
#2: Danger Mouse
 
 
Alltså jag är fortfarande lite besatt av Danger Mouse, var utklädd till honom senaste maskeraden jag var på och letar efter någon slags plyschdocka av honom, men den här brittiska Bond/spion-parodin är ju helt fantastisk. Den tillhörande dramatiska introlåten passar helt perfekt till serien.
 
#1: Duck Tales
 
 
Jävlar vad den här låten sätter sig, det räcker med att höra första tonerna så har man hela låten på hjärnan i typ en vecka. Och jag är ok med det. Det finns två versioner av den här låten, den där serien kallas Ankliv och den som jag har här ovanför vilken är den som jag minns och älskar. Duck Tales har alltså bästa Nintendo-låten och bästa intro-låten.
 
 
Vilket var ditt favoritintro när du var liten?

GÄSTLISTA: Topp 10 TV-serie-intron

Kategori: TV

Idag tar jag hjälp av min gode vän Mikael som har knåpat ihop en lista över de bästa intron till TV-serier. Enjoy!
 
#10: Modern Family
 
 
Ett av två bidrag från humorserier. Det är kort, musiken är glad och den ger en inblick i hur de olika karaktärerna är och vad de representerar. Se bland annat Jays (Ed O'Neill) sjukt obekväma min och Haleys (Sarah Hyland) nonchalanta stil. Kort, koncist, men innehållsrikt.

#9: Rubicon
 
 
Har aldrig sett Rubicon men blir sjukt sugen när jag ser detta intro. Känns spännande, tight. Musiken är galet bra och bilderna används på ett smart sätt. Vad handlar serien om? Vet ej, men känns som att den skulle vara spännande att se.

#8: Dexter
 
 
Dexters intro är väldigt smart. Vetskapen om att han är seriemördare kombinerat med hans morgonrutin ger en grym effekt. Den humoristiska tonen som anläggs går även igenom serien i stort, vilket är snyggt. Kort sagt – väl värd en plats på denna lista.

#7: How to make it in America
 
 
Det andra bidraget på denna listan där jag inte sett serien. Men man blir ju sugen med detta intro! Låten är fin men bilderna är helt fantabulösa. Riktigt välarbetat och genomsnyggt och platsar på listan bara på ren estetisk skönhet.

#6: Simpsons
 
 
En klassiker! Svårt att inte ha med denna på en lista, den är ju smått genialisk. Framförallt de ständigt föränderliga elementen (vad Bart skriver på tavlan och när familjen samlas i soffan). Tyvärr går det inte att hitta originalet på Youtube så nu får en mash-up.

#5: Mad Men
 
 
Världens snyggaste serie har också ett av världens snyggaste intron. Musiken är bra, men det karaktärens beteende i introt som liksom gör det. Hans care free-inställning där allt liksom ordnar sig (gärna med alkohol och cigg inblandat) sammanfattar alla män i hela jävla serien. Att det dessutom sker ett fritt fall bland alla billboards gör det hela inte sämre. Klockrent.

#4: Homeland
 
 
Okej, kvalitén på videon är kass. Men introt är rätt briljant. Faktiska nyhetsbilder blandas med bilder från serien. Samma sak med ljudet. Den paranoida stämningen från serien gestaltas riktigt väl i introt och ger Homeland en välförtjänt fjärde plats på listan.

#3: True Blood
 
 
Jag är så jävla kluven inför denna serie. En gång i tiden tyckte jag den var awesome, nu står jag inte ut med den. Men introt är fortfarande lysande! Musiken och de ihoppklippta bilderna av den amerikanska södern (åtminstone den amerikanska söderna serieskaparna vill placera oss i), med träsk, öldrickande, ”God hates fangs” och religiösa galningar är helt jävla underbar.

#2: American Horror Story
 
 
Säsong 2
 
 
Verkar som många missat denna serie i Sverige. Gör inte det för guds och satans skull! Den är inte bara bra (och stundvis sjukt sexig), den har dessutom ett så jävla obehagligt intro. De plötsliga ljuden. Bilderna. Allt är så sjukt bra uppbyggt och ger en välförtjänt andra plats. Dessutom gjordes introt om till andra säsongen och blev nästan ÄNNU BÄTTRE. Jag dör.

#1: Walking Dead
 

VINNAREN! Kanske inte det mest välproducerade introt men musiken i kombination med bilderna är (och jag vet att jag säger det ofta) GENIALA. Tittaren placeras direkt i TWD-världen, med allt vad det innebär: sönderslagna hem, övergivna bilar och den totala tomheten. Introt sätter stämningen för hela serien, det kusliga och ensamma. Värt att se serien bara för det (och när du ändå gör det, spela spelet och läs den tecknade serien!).

Topp 10 Fiktiva singelpappor

Kategori: Film

Singelpappor tilltalar mig av någon outgrundlig anledning, tycker det finns något väldigt fint med ensamstående fäder. Så varför inte göra en lista över mina tio fiktiva favoriter i området.
 
#10: Goofy Goof (A Goofy Movie/Goof Troop)
 

Mer känd som Långben för oss svenskar och kanske mer känd som barnlös också men har man vuxit upp med Disneydags så vet man, tack vare serien Goof Troop, att han då och då har en son vid namn Max. I de 79 avsnitt som serien består, plus långfilmen A Goofy Movie, försöker Långben, trots sin klumpighet, uppfostra sin son så gott det går. Samtidigt är hans fru "up there among the stars".
 
#9: Frank (28 Days Later)
 

Förre taxichauffören Frank (Brendan Gleeson) gör så gott han kan för att överleva zombieattackerna i sin barrikaderade lägenhet tillsammans med sin dotter. Han klarar det ganska bra och blir även som en faderfigur till Jim och Selena (huvudkaraktärerna i filmen) som dyker upp hemma hos Frank. Den näst bästa singelpappan i postapokalypstider. 
 
#8: Burt Hummel (Glee)
 

Ok, så jag kollade på Glee de första två säsongerna, big deal. Den serien är vad den är men jag måste ändå säga att jag verkligen uppskattade fader-son-relationen mellan Burt och hans homosexuelle son Kurt. Den var väldigt fin. Visserligen gifter sig Burt sedermera men det är i början när han är singel som han är som bäst.
 
#7: Chas Tenenbaum (The Royal Tenenbaums)
 

Matematik- och businessgeniet Chas (Ben Stiller) är en av sönerna till den minst sagt strulige Royal Tenenbaum. Chas i sin tur har två egna söner, Ari och Uzi, som han är väldigt rädd om, framför allt efter att deras mamma dog i en flygkrasch. Dessutom har alla tre alltid matchande träningsoveraller vilket är awesome.
 
#6: Bernard Berkman (Squid and the Whale)
 

Jeff Daniels karaktär i fantastiska Squid and the Whale är kanske inte så älskvärd och han är väl inte direkt någon superfarsa. Hans litterära karriär går stadigt utför och hans fru lämnar honom. Hans äldsta son ställer sig dock på hans sida men ja, inget går särskilt bra för Bernard ändå. Han vinner dock i pingis mot den yngre sonen, alltid nåt.
 
#5: Marlin (Finding Nemo)
 

I en av Pixars bästa så är fadern och sonen inte tillsammans särskilt mycket, men Marlins hängivenhet till att hitta Nemo är beundransvärd. Ett tips är att inte läsa på om riktiga clownfiskars reproduction-system, filmen kan bli lite jobbigare att titta på filmen efter det.
 
#4: Louis C.K. (Louie)
 

Återigen är det serien Louie som gav inspiration till en lista. Komikern Louis C.K. spelar sig själv i serien och precis som i verkliga livet så har han två små döttrar som han tar hand om halva veckorna. Han gör det väldigt bra även om han har lite svårt att ha komplicerade konversationer med dem, men han försöker iaf.
 
#3: Man (The Road)
 

Och så bästa postapokalyps-farsan. Den namnlösa pappan (som figurerat på listan tidigare) gör allt för att skydda sin son på vägen till stranden genom det förstörda och farliga landskapet. Kan varmt rekommendera både boken och filmen, boken är för övrigt den enda bok jag gråtit till, allt tack vare den fin och sorgliga far-och-son-relationen.
 
#2: Michael Bluth (Arrested Development)
 

Min absoluta favoritserie kretsar framför allt kring en singelpappa så självklart måste han hamna högt på den här listan. Michael (Jason Bateman) har det inte lätt som ensamstående far, dels måste han hålla koll på alla andra familjemedlemmar och samtidigt försöka få ordning på familjens företag och under tiden även försöka uppfostra sin son George Michael (Michael Cera). Det går väl inte alltid jättebra men han gör så gott han kan.
 
#1: Pappa Åberg (Alfons Åberg)
 

Alfons Åberg var och är väldigt bra och Alfons pappa är så himla fin. Han gör ett bra jobb med att ge Alfons ett bra liv och lär honom kloka ord som "ordning och reda, pengar på fredag" och "var sak har sin plats". Sen är det ju coolt att han röker pipa och utöver det så är han en jäkel på att laga pannkaka. Kan rekommendera pannkaks-avsnittet om man vill se Pappa Åberg i sitt esse.

Topp 10 Doktorer på TV

Kategori: TV

Nu är helgerna slut och det är dags att börja listandet igen. Några årslistor är på g, framförallt min årliga topp 100-lista över årets bästa låtar, men jag inleder året med att lista mina favoritdoktorer som figurerar i tv-serier. Observera att det bara är medicinska doktorer som platsar på listan.
 
#10: Dr. Doug Ross (George Clooney) - ER
 
 
Kan ju inte påstå att jag kollat jättemycket på Cityakuten, kanske nåt enstaka avsnitt när jag var liten, men hallå, det är ju George Clooney som doktor och George Clooney älskra jag ju. Självklart ska han vara med på listan.
 
Hur trygg jag skulle känna mig som patient: 9/10
Av vad jag förstått så är Doug en riktigt bra doktor och med Clooney-charmen på det så skulle jag inte vara särskilt rädd även om jag behöver amputera båda benen.
 
#9: Dr. Michaela "Mike" Quinn (Jane Seymour) - Dr Quinn, Medicine Woman
 

Dr. Quinn såg jag däremot väldigt mycket på när jag var liten (av någon anledning). Många eftermiddagar efter skolan tuneade jag in för att se vilka slags problem Dr. Mike skulle lösa i den vilda västern.
 
Trygghetskänsla: 10/10
Dr Quinn klarade ju av allt och med vetskapen om att om hon skulle misslyckas så kunde säkert hennes indian-kompis Sully fixa biffen så hade jag varit 100% trygg.
 
#8: Dr. Jack Shephard (Matthew Fox) - Lost
 

Jag tycker mycket om Lost men jag gillar egentligen inte Jack. Eller det finns kanske någon slags hatkärlek där. Känns mest som han gnäller och tar alldeles för många korkade och irrationella beslut för att vara den ledare han är. Men han har ju sina moments ändå.
 
Trygghetskänsla: 7/10
En jäkla bra doktor men har en hel del issues och alkoholist-tendenser. Inte helt trygg här.
 
#7: Dr. Lawrence Jacoby (Russ Tamblyn) - Twin Peaks
 

Enda psykologen på listan plockar jag från fantastiska Twin Peaks. Läskigt fixerad vid Hawaii och i största allmänhet väldigt creepy.
 
Trygghetskänsla: 2/10
Skulle nog få mer problem efter att ha besökt honom. Risken för att bli mördad känns inte jätteliten.
 
#6: Dr. Nick Riviera (Hank Azaria) - The Simpsons
 
 
Den spanskbrytande doktorn i Springfield gör väldigt få rätt, ändå blir alla exalterade när han dyker upp. Eller kanske är det just därför för man vet aldrig vad man kommer få se när Dr Nick ska utöva sitt yrke.
 
Trygghetskänsla: 2/10
Lite samma problem som med Jacoby fast här tar nog kroppen och inte hjärnan stryk. Hans slogan "You've tried the best, now try the rest" är inte särskilt lockande.
 
#5: Dr. Wordsmith (Ian Roberts) - Arrested Development
 

Dr Wordsmith är säkert en utmärkt doktor, han är bara inte särskilt bra med att interagera med folk. När han säger "it looks like he's dead" om en patient som blivit överkörd betyder det bara att patienten i fråga mår bra men är målad i blå färg. Bra nyheter är inte heller alltid vad de verkar.
 
Trygghetskänsla: 5/10
Bara jag tänker på att låta honom prata till punkt så skulle det nog inte vara något problem, bara hjärtat pallar den emotionella berg-och-dalbana han kan bjuda på.
 
#4: Dr. Ben (Ricky Gervais) - Louie
 
 
Doktorn som fick mig att göra denna lista. Har sett klart första säsongen av Louie (väldigt kul serie) och Ricky Gervais Dr. Ben som dyker upp ibland är hysteriskt rolig om än ett gigantiskt svin som alltid jävlas (grovt) med huvudrollsinnehavaren Louis C.K.
 
Trygghetskänsla: 4/10
Han kan nog sin sak men skulle nog aldrig lita på ett ord han sa. Har jag cancer, aids eller är jag helt frisk?
 
#3: Dr. Gregory House (Hugh Laurie) - House
 
 
Hade inte Hugh Laurie varit så bra som Dr House så hade denna serie varit rätt trist får jag en känsla av. Likt de senaste placeringarna så är House kanske inte den doktor som är bäst att hanskas med patienter men han kan ju verkligen sin sak åtminstone.
 
Trygghetskänsla: 7/10
Jag hade nog blivit lite skraj för House men ändå rätt säker på att jag skulle klara sig helskinnad. Så länge det inte är Lupus.
 
#2: Dr. John A. Zoidberg (Billy West) - Futurama
 

Han må vara Decopodian men denna utomdjording är specialist på människor, enligt egen utsago iaf. Han är ofta en tragisk varelse men han är väldigt självsäker när det kommer till doktorerandet som när en patient säger att han faktiskt inte är död så svarar han bara "excuse me, I believe I'm the doctor here"
 
Trygghetskänsla: 1/10
Don't judge a book by it's cover men nä de klorna skulle få mig att fundera både en och hundra gånger om jag verkligen är sjuk.
 
#1: Dr. John Dorian (Zach Braff) - Scrubs
 
 
Åh J.D. du är trots allt min favoritdoktor. Han må vara klumpig och flamsig men när det hettar till så är han trots allt en doktor att lita på!
 
Trygghetskänsla: 8/10
Även om det inte skulle gå så bra med sjukhusbesöket så skulle man åtminstone ha roligt medan hälsan ger vika. Går allting bra så kan man ju hoppas att man kan gå och ta en bärs efter operationen.

Topp 10 Filip&Fredrik-produktioner

Kategori: TV

"På torsdag är det podcast igen med Filip och Fredrik". Ja torsdag har blivit synonymt med duon på senare år så därför kommer idag en lista över de bästa produktionerna som herr Hammar och herr Wikingsson ligger bakom.
 
#10: Ursäkta röran (vi bygger om) (4 avsnitt, 2002)
Filip och Fredriks första egna tv-program lades ned efter bara fyra avsnitt men betydligt fler anmälningar till granskningsnämnden. Stundtals lite infantil dolda kameran-inslag a la Trigger Happy TV men vid tillfällen är det riktigt roligt och näst intill genialiskt.
 
#9: Ett herrans liv (21 avsnitt, 2006-07)
F&F tog sitt intervjua-kändisar-koncept till studion och tog en blandning kända svenskar och gjorde bra, egensinniga intervjuer samt ett gäng sketcher med varje gäst.
 
#8: Breaking news (49 avsnitt, 2011-12)
F&F's livesända nyhetsprogram som jag inte sett överdrivet mycket av men som det jag sett har varit underhållande. Som vanligt när de provar på en ny programform så gör de det med en twist, ett minnesvärt inslag var t ex när de skulle testa om man kunde bli full på en väldigt kort tid som en drunk driver att påstått och söp sig fulla i direktsändning.
 
#7: Nittileaks (10 avsnitt, 2011)
Filip och Fredrik tog oss genom 90-talet, ett år per avsnitt, på ett underhållande och på sitt sätt informativt vis. Smart att ha Mr 90-tal E-Type som hus-DJ.
 
#6: Får vi följa med? (8 avsnitt, 2012)
Av någon anledning har jag bara sett de inledande avsnitten av programserien där Filip och Fredrik stöter på, och följer med, random människor. Det jag såg var fint och väldigt bra och jag har hört att resten av serien också ska vara riktigt bra.
 
#5: Boston Tea Party (26 avsnitt, 2007-10)
F&F's kunskapsprogram som gick i tre säsonger gick igenom de flesta områden man kan tänka sig tillsammans med en panel (som framförallt innehöll fysikern Patrik)  Man blev både underhållen och undervisad på samma gång. Jag ser gärna en fjärde säsong.
 
#4: 100 höjdare (43 avsnitt, 2004-08)
100 höjdare gick i hela sex säsonger och även om jag gillade de tre sista säsongerna där F&F listade sköna människor så tycker jag de tre första säsongerna där roliga klipp listades var ännu bättre. Väldigt roliga klipp och kul också hur duon resonerade och funderade när de plockat fram klippen.
 
#3: Grattis världen (10 avsnitt, 2005)
F&F goes reseprogram, När och fjärran med en twist så att säga. Mycket fylla och mycket humor, roligast är nog resan till Cooköarna när de jävlas med inslagsproducent Pål Hollender. Tråkigt att det bara blev en säsong av Grattis världen.
 
#2: High Chaparall (31 avsnitt, 2003-08)
Filip och Fredriks stora genombrott och första program på Kanal 5. Diverse kändisar, oftast amerikanska B-varianter, intervjuades och hängdes med. Många väldigt roliga möten blev det som t ex Dennis Rodman, Vince Neil, Gary Busey m fl. F&F's bästa TV-program.
 
#1: Filip och Fredriks podcast (119 avsnitt, 2010-)
För det bästa duon har gjort enligt mig är deras podcast. En timmes mer eller mindre skitsnack mellan dessa två begåvade herrar i veckan är precis vad jag behöver. De är inte alltid på topp så klart men när de är det så går det inte att slå. Ingen F&F-produktion har fått mig att skratta så mycket eller bjudit på så många visa tankar. Hoppas de fortsätter med detta länge till.
 
 
Alla TV-program och podcast-avsnitt finns att se/lyssna på filipochfredrik.com

Topp 10 Batman

Kategori: Film

Jobb och The xx fantastiska konsert satte stopp för gårdagens lista så här kommer en lista över bästa Batmanklippen från 60-talsserien (och filmen) en dag försenad.
 
#10: Kapow!
 
 
En av alla fantastiska fightingscener. Denna gången mot Penguin men som vanligt med högklassig action och traditionsenliga "Kapow!" title cards.
 
#9: Holy Robin!
 
 
Batmans ständige sidekick levererade en hel drös med oförglömliga Holy-repliker. Min favorit är nog "Holy missing relatives". Tycker för övrigt att Joseph Gordon-Levitt åtminstone hade kunnat sagt "Holy roadblocks" i The Dark Knight Rises.
 
#8: Bat swatter
 
 
När Penguin släpper lös tre Lygerianska borrflugor och The Insectiside Batbomb är i batmobilen så får man helt enkelt ta fram the Bat swatter.
 
#7: Laughing gas
 
 
When confronted with Laughing Gas remember to take a Sad Pill!
 
#6: Batman klubbar loss
 
 
Batman visar prov på some serious dance moves! Gillar för övrigt hur Robin nästan lite perverst diggar ute i batmobilen.
 
#5: Killer bee
 
 
Vad du än gör, don't loose your cool när du stöter på ett afrikanskt mördarbi. Plus såklart för varningsskylten.
 
#4: Råttfångaren i Gotham
 
 
Den maskerade hjältetrion är väldigt musikalisk och inte särskilt förtjust i mekaniska färgglada möss. Just play Robin!
 
#3: Some days you just can't get rid of a bomb
 
 
How The Dark Knight Rises should have ended (and almost did). En av de bästa scenerna från Batman: The Movie som jag kan rekommendera alla att se för att få sig ett gott skratt.
 
#2: Batman vs Joker surf battle
 
 
Ett klipp jag återupptäckte igår. Det är så bisarrt så man vet inte vart man ska ta vägen. Hela setuppen är sjuk, specialeffekterna är ju på sin höjd mediokra (om man ska vara snäll), badbyxorna som Batman och Jokern har ovanpå sina vanliga outfits är hysteriska och Jokerns kavvaboonga är jäkligt kul. Batmans Shark Repellent Spray gör också ett framträdande som är ännu viktigare i nästa klipp.
 
#1: Shark Repellent Bat Spray
 
 
Spola fram till ca 6 minuter för en av de mest intensiva actionscenerna någonsin. Jag blir helt mållös av den här scenen, bilderna talar för sig själv. Men ja, hajen sprängs när den landar i vattnet. Hajen sprängs. 'Nuff said.