Gårdagens lista uteblev tyvärr pga oplanerat firande av nybokad smekmånad. Resan kommer bära av till Japan så varför inte lista idag istället om det (typ) bästa som Den stigande solens rike gett oss.
10. Karaoke
Säga vad en vill om karaoke det är svårt att delta eller iakta utan att bli glad. Väl i karaokens hemland kommer jag garanterat riva av någon klassisk dänga. Inte helt omöjligt att det blir Halo av Beyoncé.
9. Det här självmålet
Videon talar för sig själv egentligen. Ett av de mest klassiska självmålen i hockeyhistorian. Att se transaktionen från glädjen i att ha gjort mål till skammen över att det var i egen kasse är en fröjd för ögat.
8. Lost in Translation
Visserligen amerikansk. Visserligen snudd på ganska rasistisk bild av japaner. Men Bill Murray och Scarlett Johansons äventyr i Tokyo-vimlet har något speciellt ändå och stereotyperna aside så är det en finfin film.
7. Godzilla
Av de oändligt många filmer om den japanska radioaktiva ödlan(?) är det ju inte särskilt många som är, hmm, bra. Godzilla, eller Gojira som han egentligen heter, är trots (eller kanske tack vare) det en populärkulturell ikon och utan tvekan ett fenomen som nog inte förstört Japanska städer för sista gången.
6. Battle Royale
En favoritfilm från den här sidan millenieskiftet. En skolklass skickas till en öde ö för att vara med i en lek som går ut på att barnen ska mörda varandra tills en ensam vinnare är kvar. En Hunger Games innan Hunger Games var coolt och dessutom betydligt mycket coolare än den senare filmen.
5. Starzinger
Denna anime-rymdserie har figurerat ett antal gånger på denna blogg. Som ni kanske vet är den en kär vän från mina unga år då jag drömde mig bort till Great King-planeten. Jag försöker få tag i alla avsnitten, vilket inte är det lättaste, och återkommer därefter huruvida det håller än i dag.
4. Akria Kurosawa
Kurosawa är förmodligen Japans, och en av världens, största filmskapare genom tiderna. Jag har dock tappat min gamle favoritregissör lite på senare år men filmer som Yojimbo, Rashomon, Ran m fl är fast förankrade i mitt hjärta.
3. Ghibli Studios
När det kommer till japansk film så är det nuförtiden Ghibli Studio i allmänhet och Hayao Miyazaki i synnerhet som gäller. De oerhört vackra animefilmerna från denna filmstudio är, med få undantag, helt underbara. Favoriter bland Miyazakis verk är Prinsessan Mononoke och Min granne Totoro.
2. Sushi
Om jag måste välja en maträtt som den enda jag får äta resten av livet så skulle jag nog välja sushi. Så fort tanken på sushi poppar upp i huvudet är det nästan omöjligt att inte avsluta tanken och gå och äta rå fisk och ris. Att detta blivit min favoriträtt är däremot ett mysterium med tanke på att jag aldrig varit särskilt förtjust i varken fisk eller ris. Minus och minus blir ju plus har jag hört.
1. Nintendo
Så många timmar, hudlager från tummar, tårar och skratt jag genom åren ödslat på japanska tv-spel. Det var i och med Nintendo Entertainment System som jag nån gång i skiftet mellan 80- och 90-tal förälskade mig i Mario, Link och alla andra figurer i Nintendos fantastiska värld. Även om spelen jag ägnar mig åt nuförtiden inte lika ofta kommer från Japan så kommer kärleken för de gamla 8-bitarna alltid bestå.
Så, ursäkta för dröjsmålet. På måndag kommer en ny lista. På återseende.
Snart ett år sedan senaste dödsryckningen denna blogg hade. Helt klart dags för en återupplivning.
Ni vet när ens gamla gymnasielärare hör av sig och utmanar en att göra en lista. Inte? Hur som helst så hände det mig idag då jag fick uppdraget att lista de vackraste geografiska namnen. Alltså själva stadens, landets, flodens fysiska skönhet har ingen betydels utan bara hur själva ordet låter. Min lista ser ut som följer:
10. Frankfurt am Main (stad, Tyskland)
Jag hör till den (minimala?) skara som tycker att tyskan är topp 3 vackra språk i världen. Skulle kunna göra en lista över enbart vackra tyska ortsnamn där jag nog skulle haft Frankfurt am Main i topp. Hade den bara hetat Frankfurt hade den nog inte platsat men det är tillägget "am Main" som gör ett det klingar så fantastiskt.
Frankfurt är Tysklands 5:e största stad, författaren Goethes födelsestad, har flest miljonärer per capita i världen och brukar kallas Europas Manhattan.
9. Nagasaki (stad, Japan)
Japanska språket är kanske inte lika vackert som tyskan men jag har en förkärlek för denna ostasiatiska tunga. Hiroshima och Fukushima är två andra stadsnamn jag gillar men det är en tredje katastrofstad som jag fastnat mest för.
Nagasaki är Japans 37:e största stad, mest känd för att ha mottagit USA:s andra atombomb under andra världskriget och är spelplatsen för Puccinis opera Madame Butterfly
8. Yosemite (nationalpark, USA)
Pinsamt nog var det först för kanske ett år sedan som jag insåg hur denna park uttalas. Det ska alltså vara Yoh-SEM-it-ee och inte som om det rimmar på "dynamite". Denna upptäckt fick mig också att uppskatta skönheten i ordet och tilldela parken en plats på denna lista.
Yosemite National Park ligger i California, har nästan 4 miljoner besökare varje år och är INTE Yogi Björns hemvist.
7. Bordeaux (stad, Frankrike)
Jo visst, franska är också ett vackert språk, framförallt tack vare dess hutlösa difftonger. Hade det stavats Bordå så hade det inte varit i närheten av denna lista men tack vare det avslutande "aux"-et så ser det och låter det väldigt vackert.
Bordeaux är Frankrikes 6:e största stad, har producerat ett och annat vin och innehåller Europas största torg.
6. Valencia (stad, Spanien)
Uttalas "Balencia" på spanska men "Valencia" på valenciska. Jag föredrar den lokala varianten. När jag tänker på spanska ortsnamn i övrig så tänker jag mest på fräcka mexikanska namn som typ Chilipancingo eller Guadalajara men när det ska vara vackert är Valencia överlägset.
Valencia är Spaniens 3:e största stad, har Medelhavets största hamn och är födelsestaden för Paella.
5. Quebec (provins, Kanada)
Precis som med Bordeaux så ser Quebec snyggare ut än det låter. Tänk om det stavats Kibäck, då hade det inte heller platsat på den här listan utan eventuellt varit grannkommun till Bordå nånstans i norrlands tomma inland.
Quebec är Kanadas näst största provins, har Montreal som största stad och är just Bordeaux's systerstad.
4. Unter den Linden (gata, Berlin, Tyskland)
Så typiskt tyskt på något sätt. Rakt på sak men samtidigt vackert. Unter den Linden, eller Under lindarna om vi översätter lite, ligger i Berlins mitt och sträcker sig mellan Brandenburger Tor och Schlossbrücke.
Unter den Linden är 1480 meter lång och fyller 367 år i år.
3. Eindhoven (stad, Nederländerna)
Holländska är för tyskan vad danskan är för svenskan eller portugisiskan är för spanskan känns det som; lite grötigare, lite fulare. Nederländerna är därför full av städer som 's-Hertogenbosch, Doetinchem och Woudrichem. Men så finns pärlan Eindhoven där och väger upp allting.
Eindhoven är Nederländernas 5:e största stad, staden där teknikmärket Phillips kommer ifrån och utsedd till världens mest intelligenta kommun.
2. (Bosnia and) Herzegovina (land, Europa)
Enda landet på listan. Eller egentligen är det bara halva namnet som är snyggt även om just "Bosnia and" gör en bra kontrast till andra hälften och helheten flyter väldigt härligt. Viktigt för att namnet ska bli snyggare; det bör skrivas på engelska för att få in ett Z istället för C samt att betoningen bör ligga på GO.
Bosnia and Herzegovina är Europas 32:a största land med knappt 4 mille människor, Herzegovina betyder hertigens land och upptar södra delen av landet.
1. Zanzibar (ö, Tanzania)
Det första jag kom att tänka på när jag fick utmaningen var Zanzibar och ön strax utanför Tanzania (också ett snygg geografiskt namn) gick inte att rubba från första platsen. Vet inte vad men något är det ju med x, q och z i namn som gör det snyggare. Antar att det känns exotiskt på något sätt.
Zanzibar utgör tillsamans med fastlandet Tanganyika landet Tanzania även om ön är semi-självständig och har 21 FM-radiostationer.
Så där ja, igång igen! Ny lista nästa måndag va? Skriv gärna under tiden vilken som är din favorit bland vackra namn på geografiska platser i kommentarerna!
Oftast när man ska räkna upp nånting, säg lag i allsvenskan t ex, så är det alltid ett, i det här fallet, lag man glömmer. Jag vet inte varför, hjärnan funkar så helt enkelt. Men sen finns det vissa, vanligtvis, människor som ingen i hela världen kommer ihåg och som därför helt enkelt blir "the other guy". Jag vet att vissa av de som återfinns på denna lista inte riktigt är en "other guy" men som i vilket fall på ett eller annat sätt glömts bort av den stora massan eller inte ens existerat för den stora massan.
#10: Mattias Frisk i Friends in Need
Kanske ett av musiksveriges sämsta påhitt genom tiderna kom, såg och floppade sommaren 1999 med låten Alla Vi. "Super"-"bandet" bestod av partypolarna Dr. Alban (som väl var musikaliska geniet i gänget), dammsugarförsäljaren Tomas Brolin (Ok han var jävligt bra fotbollsspelare en gång i tiden), kalsongförsäljaren Björn Borg (Ok han var jävligt bra tennisspelare en gång i tiden) och Mattias "The other guy" Frisk (2:a från vänster). Ingen visste vem han var då eller vem han är nu men tydligen brukade han hänga med de övriga i gänget. Efter lite research kommer det fram att han tydligen var tennistränare av nåt slag. Kanske.
#9: Krist Novoselic i Nirvana
Vi tar oss uppåt i musikvärlden till ett av 90-talets absolut största band. Jag är medveten om att Krist Novoselic trots allt är väldigt känd för de insatta men med tanke på super-ikonen Kurt Cobain och dåvarande trummisen/nuvarande rockikonen Dave Grohl så känns det ändå som Novoselic är något bortglömd. Han var ju ganska anonym under Nirvanas storhetstid och även om han gjorde musik efter Nirvana med lite olika band så har han ju knappast uppnått Grohl-status. Så är han ju basist också, vem kommer ihåg en basist?
#8: Harold Lloyd
Inom humor under stumfilms-eran fanns det Charlie Chaplin, Buster Keaton och "killen som hänger i en klocka". Jag tänker så här; Charlie Chaplin känner alla till och många har sett något av hans verk, Buster Keaton känner nog många till även om det kanske är lite mer sällsynt att folk har sett hans filmer. Harold Lloyd, däremot, tror jag ingen (filmnördar aside) känner till. Dock är just scenen från Safety Last! (1923) en ikonisk scen som i stort sett alla känner till och därför tycker jag att han platsar som "the other guy" jämte Chaplin och Keaton.
#7: James A. Garfield/William McKinley
När jag researchade efter kända trios för att hitta "other guys" så hade någon skrivit "mördade presidenter" och nämnt Kennedy, Lincoln och "någon tredje gubbe". Det finns faktiskt två till gubbar. Alla känner ju till mordet på Lincoln och likaså Kennedy. Man har sett filmer, känner till mördarnas namn, kan massa detaljer kring morden. Morden på Garfield och McKinley däremot: Ingenting. Man vet ju knappt att de fanns överhuvudtaget. Garfield sköts av Charles Guiteau Juli 1881 och dog 11 veckor senare medan McKinley sköts 20 år senare av en man vid namn Leon Czolgosz. Nu vet ni lite mer iaf. James Garfield är väl för övrigt den mest otippade som varit med två gånger på denna blogg.
#6: Ronald Wayne/Mike Markkula
Det får bli en delad plats även här. Man skulle ju kunna säga att Steve Wozniak, som grundade Apple med Steve Jobs, kan vara en "other guy" men han har ju faktiskt blivit lite känd på det nästan, alltså att Steve Jobs snodde cred och rampljus från sin skäggige vän. Ronald Wayne däremot var den tredje co-grundaren av Apple och vem fan känner till honom? Kan ju bero lite på att han drog sig ur och sålde sin andel i företaget innan det tog fart, en andel som idag hade varit värd miljarder och åter miljarder. Killen som tog över Waynes plats hette Mike Markkula, en finansiär som pumpade in pengar i det nystartade företaget och var VD i några år i början av 80-talet, dock lika bortglömd som sin företrädare.
#5: Kejsare Hirohito
Under WWII så bestod axelmakterna (främst) av Tyskland, Italien och Japan. Tyskland hade Hitler (ihågkommen om något), Italien hade Mussolini (i stort sett lika ihågkommen) medan Japan hade...nån Japan. Man hör inte mycket snack om Hirohito när det diskuteras andra världskriget. Det debatteras huruvida mycket makt Hirohito egentligen hade under kriget. Västvärlden säger att han inte hade någon makt alls utan att premiärminister Tojo styrde landet medan Japans grannländer jämställer Hirohito med Adolf och Benito. Många tror att han visades utåt som maktlös för att skyddas, vilket lyckades bra då han satt kvar som kejsare fram t o m 1989. Måste säga att han lyckades med den Asien-influerade nazistlooken iaf.
#4: Michael Collins
Precis som med plats 6 så kan man här anse att andra människan på månen efter Neil Armstrong, Buzz Aldrin, är en "other guy" men han har ändå varit med i The Simpsons t ex (där han visserligen gör narr av sig själv och att ingen bryr sig om honom "second comes right after first"). The real other guy under den första månlandningen tycker jag är Michael Collins. Stackaren som aldrig fick sätta sin fot på månen utan istället cirkulera himlakroppen ensam medan Buzz och Neil gick till historien. Collins har försäkrat om och om igen att han aldrig kände sig ensam eller onödig när han flög runt månen och in i glömskan men come on, jag menar, come on. "Not since Adam has any human known such solitude" sas det om den knappa timmen som Collins flög i radioskugga och inte hade kontakt med någon överhuvudtaget.
#3: Den Helige Anden
I Faderns, Sonens och Den Helige Andens namn. Amen. Ok vänta nu. Fadern är gud, sonen är Jesus. Så långt är jag med er, you crazy christians, men vem fan är den helige anden? Därför platsar hen på den här listan. Alla känner till Den helige anden men vem vet egentligen vilken roll den har i den heliga treenigheten. När jag försöker kolla upp lite om ämnet så verkar det som Den helige anden gör mycket av grovjobbet men det mesta är ändå ganska luddigt. Men det är klart, det är religion vi snackar om, vad hade jag väntat mig. Den helige anden avbildas oftast som en duva, därav bilden.
#2: Andrew Ridgeley i WHAM!
Helt klart en av de mest kända "The other guy"-fenomenen. Wham! slog igenom i början på 80-talet, eller rättare sagt George Michael slog igenom i början av 80-talet. Andrew Ridgeley var med på ett hörn men han kommer alltid vara känd som "The other guy from Wham!" Jag tror man får träffar om man googlar det än om man googlar Andrew Ridgeley faktiskt. Utöver det finns det en facebook-sida tillägnad The other guy from Wham! bl a. Vad hände med Andrew efter Wham! då? Han släppte en solo-skiva 1990 som sågades totalt och efter det har det inte hänt så mycket i Ridgeleys liv. Han lever i England och tjänar väl säkert en hel del på t ex Careless Whisper, som han faktiskt var med och skrev till skillnad från övrigt Wham!-material som Michael låg bakom själv.
#1: José Carreras
Snabbt, räkna upp de tre tenorerna! Eh.. Pavarotti, Domingo och..umm..the other guy? Sök på "the other guy" på Wikipedia och det står, förutom diverse låtar och filmer etc, "Term referring to opera singer José Carreras due to his low name recognition compared with the other two tenors.". José Carreras ÄR "the other guy"! Han är det så pass mycket att Seinfeld gjorde ett avsnitt som delvis går ut på att Elaine måste fixa ett signerat porträtt av Carreras men ingen av karaktärerna kommer ihåg vad han heter och referar till honom som "the other guy". Barcelona-sonen är idag 67 år gammal och är mest känd för sina insatser Verdi- och Puccini-operor. Framförallt är han solklar etta på denna lista.
I väntan på att jag ska få tummen ur röven och börja lista igen (det är nära nu jag lovar, har listor klara ska bara skriva och lägga upp) så kommer här en lista signerad min gode vän Arnar:
Läste en lista på en fräck sajt, över de 30 bästa high school-filmerna. Tyckte den var rätt go, men lite töntig pga det saknades numrering, knappt så det ska kallas lista då. Tänkte iaf att jag skulle göra min egen lista på bästa high school-filmerna. Det är ju en genre som ligger mig varmt om hjärtat, på filmtipset kan tio av mina femmor med god vilja anses vara high school-rullar.
Anses av många vara typ världens bästa high school-film, men jag har nog sett den lite för ofta för att den ska nå högre på listan. Emilio Estevez gråtscen känns sådär, och dansen är ju rätt 80tals-färgad, på det inte så trevliga sättet. Dessutom är det ju tämligen störande att Ally Sheedys karaktär ska anses snygg först när hon fått en makeover av Molly Ringwalds. Trams.
En på många vis underskattad ensemble-rulle, många gör sitt livs roll här, bland andra Matthew McConaughey som sliskpellen som hänger vid skolan trots att han gått ut sen länge, i syfte att plocka freshman-tjejer, och även Ben Affleck, som spelar ett riktigt as. Om han är bättre här än i "Mallrats" är la frågan, han är jävligt bra på att spela ärkesvin, den gode Affleck. Grymt soundtrack dessutom, och filmen lyckas få en att känna nostalgi över något man aldrig själv varit med om, det är inte illa.
Asså när jag såg denna på bio hade jag nog aldrig sett något bättre, skulle la vara första "Star Wars" då. Var så jävla pinkenödig sista tjugo minuterna, men tänkte fan inte lämna salongen, Marty höll ju på att försvinna från fotografiet! Så jävla spännande. Håller än, för övrigt. Christopher Lloyd och Crispin Glover är fantastiska, och Michael J. Fox är lika sympatisk som vanligt.
På tal om folk som gör sitt livs roll, vem gör INTE det i den här? Gyllenhaal blev ju aldrig bättre direkt, Swayzes motivationstalare piskar Cruises i "Magnolia" och han som spelar Frank, vem det nu är, skapade en genuint obehaglig karaktär, det händer fan inte så ofta. Och soundtracket är ju heeelt fantastiskt. Såg directors cut-versionen av denna i en kolmörk båthytt där alla andra var sjösjuka och bakis på väg hem från England en gång, det är inget jag rekommenderar om man inte vill bli jävligt freaked out.
Nu är vi inne på filmer som liksom är helt jävla oantastliga, där ingenting är mindre än perfekt, där jag kan typ hela dialogen (eller nej, men mycket av den), och där jag känner en sådan ynnestkänsla varje gång jag ser den, att jag ens får uppleva detta mästerverk är mer än jag någonsin kunde begära. Jag ger er bara ett av hundratals guldkorn, Long Duk Dongs entré:
Och ja, det är borderline rasistiskt, men kom igen, vi snackar high school-film här, arketyper is the name of the game.
Det är klart att en viss John Hughes är high school-filmernas konung, men vi får inte glömma Amy Heckerling, som här kommer med sitt första bidrag på listan, hon har två på topp fem! "Clueless" framstår som en fjäderlätt komedi, och det är den ju också, men trots alla karaktärernas väldigt priviligerade liv blir de aldrig irriterande, utan bara asroliga och coola. Bästa prestationen i karriären för Alicia Silverstone och Brittany Murphy, och hur bra är de inte?
Gjorde ett test på hur mycket jag kunde om "Fira med Ferris" tidigare i dag, bara 14 av 20, pinsamt! Måste kanske se om den snart, har ju bara sett den typ 15-20 gånger. Abe Froman! Cameron när han tittar på tavlan! "Bueller? Bueller? Bueller?" När Jeanie blir asrädd för Rooney och sparkar honom i ansiktet! Fourth wall-brytandet! Allt i den här filmen får mig att le saligt bara av tanken på det.
När man bildgooglar på den här lite bortglömda superklassikern får man mest upp bilder på Sean Penns stoner-karaktär Jeff Spicoli, och visst är han ett unikum av humor som man aldrig mer återsåg i Penns karriär. Han kanske kände att han inte kunde göra det bättre, och så är det nog. Men filmen bör också bli ihågkommen för fantastiska prestationer av till exempel Jennifer Jason Leigh och Judge Reinhold, de har, inte helt oväntat, aldrig varit bättre. Men allra bäst är en snubbe som heter Brian Backer, som enligt filmtipset gjort endast fem filmer. Fan vad synd! Den här filmen är hur som helst allvarligare än "Clueless", och det är det som gör den så fantastisk, den känns väldigt naturalistisk. Förutom Spicoli, då, men hans krig mot läraren Mr Hand är inte bara komiskt guld, Ray Walson som Mr Hand är helt magnifik, och han gör rollen nästan helt allvarligt.
Den mest allvarliga av Hughes-rullarna på listan. Molly Ringwalds Andie och Jon Cryers Duckie Dale är ett sånt där kompispar som man känner bara MÅSTE få varandra i slutet av filmen, och så kommer den jävla snobben Blaine, spelad av Andrew McCarthy, och så tänker man att det löser sig på slutet, han är ju en douche. Men se, så enkelt är det inte i den här filmen, den är nästan som livet själv. Scenerna mellan Ringwald och Harry Dean Stanton som hennes arbetslöse soffpotatis till pappa är fantastiskt gripande för att vara high school-rulle. Och Duckie Dales mimdans till "Try a Little Tenderness" måste jag ju ge er.
Scenen är också etta på min lista över dans/sångnummer på film, strax före Ferris framförande av "Twist and Shout". Att Cryer nu mest är känd som brorsan i "2 1/2 Män" är så deprimerande att jag vill kräkas. Men we will always have Duckie, Jon. "This is a very good toon." Sanning, broder.
Alltså, egentligen är ju detta inte en "high school"-film, för någon high school går inte en käft på, den utspelar sig ju i Skottland, men den får vara med ändå, åldern är rätt och problemen likaså. Att hitta den rätta och vara en jävligt awkward typ, så var det ju i skolan. Den här filmen är så RAR. Jag kan inte skriva mer om den än så, det går inte att förklara dess storhet. Se den bara.
Tack, Arnar, och varsågod ni andra. Kommer upp med en egen lista imorgon!
Slänger upp en liten ranking av låtarna som ställer upp idag. Kanske uppdaterar med lite text senare.
#10. Ravaiallacz - En riktig jävla schlager
Hade kunnat förstå denna låt, men inte tyckt att den var rolig, om den kom ca 1996. Nu är det 2013 och jag förstår den inte och den är inte rolig nu heller.
#9: State of Drama - Falling
Alltså, amerikansk college-rock är ju fruktansvärt dålig. Svensk amerikansk college-rock kan ju omöjligt vara bättre. State of Drama bevisar min poäng.
#8: David Lindgren - Skyline
Var den här låten ens med? Tydligen. Inte tillräckligt dålig för att jag ska bli arg men inte tillräckligt bra för att jag ska komma ihåg den.
#7: Sean Banan - Copacabanana
Ja, vad ska man säga? Hela Sean Banan-idén och utförandet av nämnda idé är ju förkastlig men han bjuder ju på en show iaf.
#6: Robin Stjernberg - You
You är en rätt ok låt faktiskt. Robin Stjernberg är däremot en bedrövlig artist och sångare så det håller ju inte i längden.
#5: Ulrik Munther - Tell the World I'm Here
Den här är lite som David what's-his-name fast bättre. Ulrik är liksom, trots sin ålder, lite proffsigare.
#4: Louise Hoffsten - Only the Dead Fish Follow the Stream
Enda kvinnan i tävlingen ställer med en riktigt rekorderlig låt. Den är väl kanske inte så bra egentlig men det är en ordentlig sång och ja, det bör väl kanske premieras. Usel låttitel däremot men men.
#3: Yohio - Heartbreak Hotel
Yohio är ju en fantastisk personlighet men tyvärr så vill hans låt lite alltför låta som något Tokio Hotel hade kunnat haspla ur sig. Den är tillräckligt bra för en tredjeplats ändå.
#2: Ralf Gyllenhammar - Bed on Fire
Andraplats för Ralf? Är väl kanske bara för att jag påminns om Mustasch härliga debutalbum. Låten kommer jag ärligt talat inte ihåg.
#1: Anton Ewald - Begging
Plats 10-2 är egentligen oväsentliga för det här är den enda riktigt bra låten. Alltså instant melfest-classic! Anton Ewalds sexiga 80-tals-inspirerade nummer är catchy, trallvänlig och dansframkallande. Måste vinna!
Sitter och kollar lite NHL-hockey så här mitt i natten och kom på att jag nog älskar Kanada ganska mycket så här kommer en lista på det bästa med landet i norr.
#10: Trivial Pursuit
Kanske världens bästa sällskapsspel, åtminstone enligt en frågesport-entusiast som jag, skapades av två kanadensiska journalister vid namn Chris Haney och Scott Abbott. De kom på idén att skapa ett eget spel 1979 och tre år senare släpptes första versionen av detta simpla men geniala spel.
#9: Indie-scenen
Förr i tiden känns det som allt Kanada hade att komma med på musikfronten var Bryan Adams och Neil Young. Numera finns det en uppsjö av bra kanadensiska band och indiescenen i Kanada känns rätt het. Arcade Fire, Broken Social Scene, Memoryhouse, Crystal Castles, Diamond Rings, The Acorn, Japandroid, Wolf Parade är bara några av de bra banden Kanada har att erbjuda.
#8: Alexander Graham Bell
Ursprungligen skotte men telefonens fader levde större delen av sitt liv i Kanada. Hans döva mor gjorde att han tidigt i livet intresserade sig för talets gåva och hur man kan hjälpa hörselskadade människor. 1876 gick patentansökan igenom och första "telefonsamtalet" genomfördes. Bell var inte så förtjust i sin uppfinning och hade aldrig någon telefon i sitt kontor då han tyckte den störde hans arbete.
#7: Xavier Dolan
Jag har bara sett fransktalande kanadensares regidebut, Jag dödade min mamma, men det var tillräckligt för att jag skulle bli djupt imponerad av mr Dolan. Xavier regisserade, skrev och spelade huvudrollen i filmen från 2009 om en ung homosexuell killes halvtaskiga relation till sin mamma. Och han gör det med bravur. Tilläggas bör att han är född 1989. Apropå regissörer kan jag ju också nämna att bl a David Cronenburg kommer från Kanada.
#6: Will Arnett & Michael Cera
Jag fortsätter på filmtemat och går över till skådespelare. Det finns en mängd bra skådespelare från Kanada, Leslie Nielsen, far och son Sutherland, Michael J Fox, Jim Carrey, Ellen Page m fl men jag tänkte inrikta mig på två skådespelare som är med i min favoritserie Arrested Development. Michael Cera spelar George Michael och Will Arnett är GOB och framförallt den senare är min favoritkaraktär och Will Arnett är en av de roligaste människorna jag vet.
#5: Dialekten
You know what I'm talking "aboot". Kanadensiska engelskan är ju så mycket charmigare än den amerikanska. Att de lägger till "eh" i slutet av alla meningar är ju ingen nackdel heller. Såg ett segment i kvällens hockey-sändning som kallades "Q & Eh", bara en sån sak liksom. Dessutom kryddar Kanada det hela med att vissa snackar franska, detta fantastiska land.
#4: Grimes
Min största celebrity-crush för tillfället är utan tvekan Claire Boucher som går under artistnamnet Grimes. 24-åringen, som var trea både på min albumlista och låtlista för 2012, gör alltså sjukt bra musik och utöver det är hon fantastiskt söt och jävligt cool. Hon är väl största skälet till att jag hemskt gärna skulle vilja besöka Kanada, och framförallt Montreal där hon bor, så snart som möjligt.
#3: Winnipeg Jets
Skälet till varför jag kollar hockey mitt i natten, varför jag gör denna lista och varför jag då och då funderar på att flytta till Winnipeg, Manitoba, Kanada. Stadens stolthet är tillbaka i NHL efter att det gamla Winnipeg Jets såldes till Phoenix 1996. För två år sedan blev laget jag höll lite på, Atlanta Thrashers, tvungna att säljas och Winnipeg tog över franchisen. Jag kände att det var helt rätt och lite retro att hålla på Winnipeg Jets och under vintrarna har jag numera sämre dygnsrytm än vanligt. 3-1 vann de med idag för övrigt och är nu uppe på slutspelsplats. Go Jets Go!
#2: O Canada
Ganska nyligen utsedd av mig till världens bästa nationalsång och jag har egentligen inte så mycket mer att säga om den mer än att jag önskar att jag var native canadian så jag med enorm stolthet kunde sjunga med. Nu sjunger jag med ändå men det är mer med avundsjuka än stolthet. O Canada I stand on guard for thee.
#1: Kanadensarna
Ett ganska vanligt meme har på sistone varit bilder på övervänliga saker med en bildtext om kanadensare och det är ju så man alltid skämtat om Kanadas befolkning, att de är så snälla och vänliga. Om det är den värsta fördomen som finns om folket så känns det ok med mig. Jag känner att jag vill vara en del av det folket och jag tror jag skulle platsa hyffsat bra. Kan det vara så att jag har lite kanadensiskt blod i mig? Nä så fantastiskt kan det inte vara. Eller?
Nästa vecka blir det topp 100-vecka. Då ska min årliga lista över det gångna årets 100 bästa låtar ta form, spellistan för topp 100-listan är för närvarande tom men kommer fyllas på allt eftersom och om allt går som det ska så ska den vara fullbordad på fredag.
I väntan på att mitt största listarbete för året så tänkte jag att jag skulle lista de tio bästa listorna.
#10: Inköpslistor
Inköpslistor är kanske inte alltid roligt men de är ju bra att ha och ibland kan det ju faktiskt vara ganska kul att skriva upp saker man ska köpa, typ filmer eller så.
Spielbergs klassiska film om hur Oskar Schindler hjälpte judar under förintelsen är ju faktiskt stark och bra och hans lista gjorde ju susen för många utsatta.
#8: Shortlists
Alltså en shortlist finns väl inte riktigt på svenska. Det är iaf en lista över kandidater till ett pris eller en post som har tagits fram från en längre lista kandidater. Jag tänker på brittiska Mercury-prisets shortlist iaf och den är alltid spännande när den kommer.
#7: Deathlist
När jag researchade lite om vad det finns för listor halkade jag in på den något morbida sidan deathlist.net. På den sidan listas de kända personer som det är störst sannolikhet att de kommer dö under det kommande året. Most likely att dö i år är gamle tågrånaren Ronnie Biggs som är med på listan för 13e gången. Morbit som sagt men jag kan inte hjälpa att tycka det är ganska intressant också.
#6: Death List Five
Jag fortsätter på dödstemat och går tillbaka till filmens värld. Death List Five är den listan som The Bride använder sig av under sin hämndresa i Tarantinos Kill Bill. Jag gillar filmen och därför gillar jag också listan.
#5: Trackslistan
Den här platsen får väl egentligen gå till topplistor i allmänhet, voxpop, billboard, tio i topp m.m., men den får personifieras av Trackslistan. Listprogrammet sändes i P3 mellan 1984-2011 och var väl stundtals det forum som gällde framför andra när det kom till vilken musik som gällde.
#4: Gästlista
Det är en speciell känsla att gå ut på klubb och stå på listan, man känner sig lite bättre än alla andra när man går förbi kön och går in gratis. Men såklart man samma nobody som vanligt med undantaget att man råkar känna någon som är bra på att fixa.
#3: IMDb's top 250
Har utvecklat någon slags hatkärlek till IMDb's lista över de 250 bästa filmerna. På senare år har det bara blivit en popularitets-lista där de största titlarna får skyhöga betyg av exalterade fans när de går på bio, det borde finnas någon tidsgräns för hur lång tid som måste gå innan en film får komma med på listan. Jag gillar verkligen listan trots allt och det är alltid kul att se hur många av dem man har sett.
#2: Önskelistor
När man var liten var det nästan roligare att skriva önskelistan än att få de saker man hade önskat sig. Nu förtiden återfinns min enda önskelista på discshop och den är nästan lika trevlig som barndomens lista. Jag älskar att gå igenom discshops sortiment och lägga in filmer jag vill ha på önskelistan.
#1: Spellistor
Tänker framförallt på spellistor, eller playlists, på Spotify eller iTunes eller dylikt, nutidens blandband alltså. På ett sätt finns det ju en större charm med blandband/blandskivor men enkelheten och valmöjligheterna när man gör listor idag är njutbara och så klart kan man ju göra oändligt mycket större listor än vad man kunde göra på blandband. Spellistan toppar alltså listan över bästa listor.
I bloggens första lista så kom den gamle påven Leo X på tal vilket fick mig att tänka på vilka som är de bästa påvenamnen. Jag har bara gått på själva namnet och inte siffran så än hur coolt just Leo X är som namn så håller inte Leo måttet för denna lista. Det gör däremot dessa 10 (Obs namnen är tagna från engelska wikipedia så det är den engelska stavningen som gäller mest för att det blev roligare så)
#10. Agapetus
Det har funnits två Agapetus, den första satt 535-536 och den andra mellan 946-955. Det finns inte särskilt mycket att säga om någon av dem mer än att de hade ett roligt namn och att Agapetus I ser ut lite som Björn Ranelid.
#9. Eusebius
Eusebius var påve i några månader 309 eller 310 och hade en del problem under den korta tiden. Han tar plats på den här listan bara för att han för tankarna till den klassiska portugisiska fotbollspelaren Eusébio.
#8. Innocent
Det har funnits hela tretton påvar med namnet Innocent, den första var påve 401-417 och nummer XIII mellan 1724-1729. Många prominenta påvar har burit namnet och den mest prominenta verkar vara trean, en handelskraftig påve som startade massa korståg och härjade. Man ser ju på honom att han var en stor man, den hatten alltså!
#7. Dionysius
Dionysius var påve mellan 259-268 och var den första som inte var en martyr. Tycker det är lite roligt att han tar namnet från fylleguden Dionysus i grekisk mytologi.
#6. Telesphorus
En av de tidiga påvarna, den åttonde för att vara exakt (hur exakt något som hände för 2000 år sedan nu kan vara). Mellan typ 126 och typ 137 var han påve innan han gick en "glorious martyrdom" till mötes. Namnet fick han från en ledsen dvärg i den grekiska mytologin.
#5. Zephyrinus
Sankt Zephyrinus var påve mellan 199 och 217, under den tiden så förbjöd den romerska kejsaren folk att konvertera till kristendomen så han kan inte haft det så lätt. Hans sjukt coola namn låter som en boss i något Final Fantasy-spel eller dylikt.
#4. Lando
Papa Lando var påve i ca ett halvår från 913-914, mycket mer finns inte att säga. Men han heter Lando! Lando Calrissian har samma namn som en gammal påve! Coolt.
#3. Anacletus
Jag vet inte om jag bara har ett dirty mind men Anacletus låter väldigt, väldigt snuskigt. Den tredje påven genom tiderna satt mellan 79-92. Namnet är för övrigt grekiska för "one who has been called back" och jag vet inte om det gör namnet värre eller inte.
#2. Boniface
Det har funnits nio påvar med supernamnet Boniface (Bonifäjs) men den mest minnesvärda verkar vara Boniface VIII som satt mellan 1294-1303. Han var framförallt i fejd med den franska kungen Philip IV och hann även med att namnge en bitchslap (Bonifaces fiende Sciarra Colonna bitchslappade honom under en dispyt i Anagni som är hågkommen som "The Anagni Slap"). Efter det slogs han nästan till döds men det var inte förrän någon månad senare som han dog av njursten och "humiliation" alternativt tog självmord genom att försöka äta sin egen arm och dunka huvudet i väggen. That's Boniface for ya!
#1. Hilarius
Well, that's just hilarious. Hilarius gjorde väl inte så mycket väsen av sig under sin tid som påve 461-468 men han hade iaf det bästa namnet. Ett ganska signifikativt namn för hela påvedömet tycker jag för är inte påvar med deras kläder, accessoarer och religion helt enkelt skrattretande och hilarious. Hilarius själv verkade iaf inte riktigt se det roliga i att vara påve.
Jag sa att det nog skulle bli en musiklista men med tanke på att det är val i USA idag så ska vi kolla tillbaka på lite tidigare presidenter och framförallt på deras skägg och mustascher. Bland USA's 44 presidenter så hittar man inte jättemånga skäggväxter och det är sorgligt att se att det inte ens funnits en liten moppemusch i the oval office på snart 100 år. Snälla Mr. Obama och Mr. Romney, oavsett vem er som vinner idag så kan väl den som går segrande ur valet börja odla ett härligt helskägg? Tack på förhand.
Nåväl, nu kollar vi in de 10 bästa ansiktsbehåringarna bland amerikanska presidenter:
#10. Grover Cleveland
Grover Cleveland var USA's 22:a och 24:a president vilket gör honom till den enda presidenten som suttit som president i två icke efterföljande perioder. Han var president mellan 1885-1889 och 1893-1897. I övrigt gjorde han inte så jäkla mycket som är värt att nämna. Vi ser honom här i en ganska simpel mustasch som ger honom tiondeplatsen på denna lista.
#9. Ulysses S. Grant
President nummer 18 som satt mellan 1869-1877. Är väl kanske mer känd för sin roll som ledare för nordsidan under inbördeskriget. Under sin presidenttid jobbade han på bra för mänskliga rättigheter och gjorde mycket för den afro-amerikanska delen av USA. En bra snubbe helt enkelt med ett ganska mysigt helskägg och visst påminner han lite, lite om Zach Galafianakis?
#8. Benjamin Harrison
Killen som klämde sig mellan Clevelands mandatperioder alltså president nummer 23, 1889-1893. Det finns väldigt lite att säga om honom så det får räcka med att kolla på hans härligt yviga skägg istället.
#7. James A. Garfield
Den 20e presidenten är också, efter William Henry Harrison, den som suttit kortast på posten. Garfield fick bara vara president i 200 dagar under 1881 innan han dog i september till följd av att ha blivit skjuten av Charles Guiteau två månader tidigare. Jäkligt hård snubbe med andra ord och han har ju sannerligen ett skägg som matchar hårdheten.
#6. Theodore Roosevelt
Teddy Roosevelt var den 26e presidenten i USA och den andra mustaschen på denna lista. Han satt mellan 1901-1909 och är den yngsta presidenten någonsin med sina knappa 43 år. Så vitt jag kan förstå så var, och är, han en hyllad president. Jag tänker mest på Don Rosa's Kalle Anka-serie där han figurerar med Joakim von Anka under byggandet av Panama-kanalen. Roosevelt är också mannen som teddybjörnen är namngiven efter.
#5. William Howard Taft
Taft tog över efter Roosevelt och blev den 27e presidenten, 1909-1913. Han levde mycket på sin föregångares popularitet och gjorde en del bra saker men är väl inte så väldigt ihågkommen ändå. Kan nämna att hans officiella presidentporträtt målades av Anders Zorn. Han är i alla fall den senaste presidenten att ha skägg eller mustasch. Och vilken mustasch sen, utan tvekan den bästa presidentmustaschen.
#4. Rutherford B. Hayes
Presidenten utan mun! Nummer 19 i ordningen, 1877-1881. Heyes är också en ganska anonym president, hans största bedrift var typ att han fixade telefon till Vita huset. Är också känd för att haft en tråkig fru (hon vägrade servera alkohol i Vita huset och kallades därefter "Lemonade Lucy") Hans skägg får däremot aldrig falla i glömska.
#3. Abraham Lincoln
Abraham Lincoln känner vi ju alla till, det var ju han som dödade vampyrer och så. Han var också USA's 16e president från 1861 fram till det att John Wilkes Booth sköt ihjäl honom 1865. Finns ju mycket att säga om Honest Abe men framförallt ledde han USA under inbördeskriget och fick slut på slaveriet. Well done! Hans skägg är väl mer ikoniskt än snyggt men man tänker ju direkt på skägg när man tänker på Lincoln.
#2. Martin Van Buren
Van Buren var den 8e amerikanska presidenten och både den första att födas som amerikansk medborgare och den första som inte härstammade från Storbritannien eller Irland (han var av holländsk härkomst). Förmodligen mest känd för att ha gett namn åt Seinfeld-avsnittet, och gänget i avsnittet, The Van Buren Boys. Kanske lite kontroversiellt att ha med Van Buren på listan då han varken har helskägg eller mustasch men de där galna polisongerna kunde jag inte lämna utanför listan.
#1. Chester A. Arthur
Vilken fantastisk polisong-mustasch-kombination! Arthur var den 21a amerikanska presidenten mellan 1881-1885 (andra halvan av 1800-talet var verkligen en fin tid för presidenter och skäggväxt). Chester gjorde ett gediget jobb i Vita huset utan att kanske utmärka sig på något speciellt sätt. Jag känner att han inte behövde det, hans ansiktshår är utmärkande nog och sannerligen en värdig etta på denna lista.
Nästa lista kommer nog på torsdag, tänkte åtminstone försöka köra en lista på tisdag, torsdag och söndag. På återseende.
Ok, det känns ganska jobbigt att börja med en sådan här skitlista men kan bara bli bättre framöver. Lite bakgrundsfakta kanske.
Martin Luther alltså, enligt bilden ser han ut att ha varit en rätt dryg snubbe, känns som han hade varit en internetmobbare om han levt idag. Hur som helst så levde han mellan 1483 och 1546 och var teolog, präst och viktig inom reformationen. Han breakade när han 1517 spikade upp sina 95 teser på kyrkan i Wittenberg. Han gjorde detta för att han hade tröttnat på girigheten inom kyrkan där folk köpte "avlat", som är nån slags befrielse från sina synder, till höger och vänster vilket ledde till att det var pengar och inte tro som var det viktiga inom kristendomen. Vill bara tillägga att Martin spårade på ålderns höst och blev en aning för mycket antisemitisk och ansåg att man skulle ta deras pengar och förstöra deras hem. Känns det inte för övrigt som folk som spårar när de blir gamla ofta får en släng av antisemitsm? Hur kommer det sig?
Nog om det, nu till första listan. De 95 teserna hör ju ihop så det var ganska svårt att välja ut 10 stycken då de lätt tas ur sitt sammanhang, hur jag valde vet jag inte riktigt men dessa är de 10 som sticker ut lite extra.
#10:95. och inte låta sig invaggas i falsk andlig säkerhet utan snarare lita på att få träda in i himlen genom många bedrövelser.
På tionde plats hittar vi den avslutande tesen. Att lita på att det finns en himmel att träda in i är en bedrövelse i sig känner jag.
#9: 27. De som säger att själen flyger ut (ur skärselden) i samma ögonblick som pengarna klingar i bössan, förkunnar människoläror.
Nu är han inne på det här med girigheten, mest riktat mot Johann Tetzel som var nån preacher som påven Leo X gillade (måste vara topp 3 Påvenamn! Framtida lista månne?)
#8:29. Vem vet huruvida alla själar i skärselden vill bli friköpta? Så ska ju till exempel inte ha varit fallet med den helige Severinus och den helige Paschalis.
Jag vet inte vilka Severinus och Paschalis var men jag hoppas att det var en härlig duo som kanske stod för underhållningen på kyrkans personalfester.
#7: 62. Kyrkans sanna skatt är det allra heligaste evangeliet om Guds härlighet och nåd.
Apropå härlig så tycker jag det är något kul med formuleringen "Guds härlighet"
#6: 50. Man ska lära de kristna: Om påven kände till avlatspredikanternas utpressningsmetoder, skulle han hellre se att Peterskyrkan lades i aska än att den byggdes med hans fårs skinn, kött och ben.
Seriöst, vem skulle inte vilja se en kyrka byggd på påvens fårs skinn kött och ben?
#5: 7. Gud förlåter över huvud taget aldrig någons skuld utan att samtidigt göra honom ödmjukt undergiven sin ställföreträdare prästen.
Gud låter väldigt tjurig i den här tesen.
#4: 11. Läran att ett kyrkligt botstraff kan förvandlas till ett skärseldsstraff är ett ogräs som måste ha såtts medan biskoparna sov.
Martin kanske inte var superhet på det här med metaforer men han försöker iaf.
#3: 73. Liksom påven med rätta slungar sin bannstråle mot dem som skadar handeln med avlater,
"Slungar sin bannstråle" så fantastiskt det låter. Borde inte det för övrigt vara en gångbar sägning för moderatorer på forum på nätet när folk ska bannas
#2: 3. Det syftar inte heller bara på en inre bättring, för en sådan är inget värd om den inte tar sig yttre uttryck i olika former av "köttets dödande".
Han gick ut ganska hårt, redan i tredje tesen tar han upp chockerande uttryck som "köttets dödande" vad nu det betyder i sammanhanget.
#1: 75. Det är vansinne att mena att den påvliga avlaten skulle ha sådan kraft att den kan friköpa en människa till och med om hon våldfört sig på Guds moder, om det varit möjligt.
Bloggens första etta! Det är ju det med "våldfört sig på Guds moder, om det varit möjligt" som tar hem priset. Har Gud ens någon moder? Obestridlig etta bland Luthers teser hur som helst.
Så där ja, då vär premiärlistan avklarad, känns skönt att ha blivit av med den här skitlistan. Nästa gång blir det nog en musik-lista. På återseende
PS. Jag är ateist och tycker religion är förkastligt men intressant. Bara så ni vet.
Jag har alltid älskat att lista saker och har under en längre tid funderat på att starta en listblogg och nu tänkte jag att jag skulle göra slag i saken.
Jag kommer göra listor på allt möjligt och omöjligt, en del seriösa och kanske ännu större del oseriösa dock med en hint av seriositet. Förhoppningsvis kan någon finna någon slags underhållning i det hela iaf.
Det kommer förmodligen aldrig bli en enbart topp 3 lista, kommer nog oftast röra mig med ett topp 10-format, men det fick bli det namnet på bloggen, dels för att topptio.blogg.se var upptaget av någon idiot som startat en blogg med det namnet för tre år sedan men aldrig skrivit något och dels för att "topp 3" är lite av ett favorituttryck för mig som beskriver något som är bra men inte vansinnigt bra. Hoppas på att denna blogg kan bli topp 3 listbloggar in that sense.
Idén till denna blogg uppstod när jag plötsligt började fundera om det fanns någon "Topp 10 Luthers teser". Jag tror inte det finns så därför tänkte jag att jag skulle starta denna listblogg med just denna lista. Hur den kommer se ut och vilka kriterier som jag ska gå efter är fortfarande lite oklart men jag ska genast börja fila på listan och den kommer nog komma upp här snart och efter det tänkte jag väl åtminstone försöka få upp ett par listor i veckan.
Har ni förslag på listor så tar jag gärna emot dem och ser vad jag kan hitta på.
